och en lördag.

En chillkväll med två bra typer hemhemma i Vörå avklarad. Catchade upp med Annika och hennes Åbo-liv samt planerade in en resa dit nästa helg. Jag körde även bil för första gången på sisådär en månad. Helt sjukt ju, men så blir det när man bor i en stad och saknar bilplats. Snyft.

Förra veckans onsdag Wasa by Night-ade jag med klasskompisarna. Kvällen inleddes med såå god mat på Amarillo och fortsatte på ett antal okända krogar i Vasa. Vem hade kunnat ana att det fanns så många outforskade ställen. Jag och 3 klasskompisar körde också på lite "lilla Vasaloppet" då vi åkte runt och kollade varandras lägenheter innan vi avslutade kvällen på kära Ollis (och lite Fontana). Sjukt rolig kväll och en tröja fick vi. Eller köpte. För dyra pengar.

Nu såhär klockan 11 en lördagskväll tänkte jag fixa en deadline.
Over and out.

motivation sökes.

Hälsningar från ett stycke inte-så-aktiv studerande och ett stycke kaffekopp.


oavslutat kapitel.

Igår loggade jag in på bilddagboken för första gången på flera år. Den första bilden jag någonsin laddade upp där var på dig. Jag funderar mycket på allt som blev osagt mellan oss. Hur mycket du aldrig fick veta. För du spelade en mycket större roll i mitt liv än du kunde ana. Utan dig hade mitt liv idag sett så annorlunda ut.
Jag är så tacksam. Jag önskar att du visste det.

Jag minns hur häftig jag tyckte att du var när du kunde trumma hela den här låten utantill.



Den påminner mig alltid om dig.
Runaway.

glädje och saknad.

Den här veckan har varit en känslomässig bergochdalbana.

I onsdags var det gulisintagning för alla Peffaniter. Vi (S1) var utklädda till Teletubbies och skuttade genom Vasa med boomblastern på högsta volym skriksjungande diverse vackra ramsor och förstås Teletubbies soundtrack. Vi fick shotta från en bräda, hitta på en snapsvisa och en teatersketch och en musikvideo, ta av oss kläderna, ligga på marken och få grus överallt samt skrika oss halvt fördärvade i ölstafetten. För att ge några exempel. Efter detta var det Ollis för hela slanten. Där dansade vi på borden typ hela kvällen. Verkligen grymt kul och jag kommer nog sakna att vara gulis.

Sedan kom torsdagen. Och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Chock. Panik. Ända sedan du gick bort har jag vandrat omkring i en dimma. Det finns inga ord. Det är så svårt att se en framtid där du inte finns med. Jag har väldigt svårt att tänka på släkten och alla som det här påverkar. Det är så orättvist och fel och jag fattar inte att sånthär kan hända. Det kommer alltid att kännas tomt utan dig.
Jag hoppas så att du har det bra och att du vakar över oss för du betydde så mycket för så många.
Vila i frid.


och så försöker vi en gång till.

Hej världen.
Jag sitter numera ensam i en etta mitt inne i Vasa en stor del av veckorna. Med så lite att göra att jag nästan får spunk. Detta (plus att mina vänner ganska länge har tjatat om att jag borde börja blogga) gör att jag börjar fundera på att blåsa liv i den här bloggen igen. Något måste jag åtminstone hitta på att göra här, annars går jag sönder helt.

Som öppningsinlägg (återupplivningsfest?) ska jag lista vad som hänt i mitt liv sedan november förra året.
1. Cypern i maj var typ bästa resan ever. Det kan ni läsa om i Marias blogg. Här.
2. Studenten 4:e juni. En jättefin och minnesvärd dag som jag tyvärr inte har så många bilder från.
3. I sommar har jag praktiskt taget bott på gravgården i Vörå. Roliga jobbkompisar, många många kex och oändligt många blommor (med tillhörande gravar, förstås) beskriver det arbetet ganska bra.
4. Jag har flyttat till Vasa och studerar specialpedagogik med världens bästa klass S1. Utbildningen verkar hittills helt toppen och studielivet är jäktigt men ack så skoj.

Idoldags.

RSS 2.0