Jag känner mig väldigt ofta som en åskådare till mitt eget liv. Är det inte egentligen det vi alla är? Dethär är ändå första gången jag verkligen har kunnat luta mig tillbaka och se det komiska i allt det jag ser. Jag känner mig som en sådan här allvetande berättare på något sätt. Kanske det är dethär som kallas att förstå. För det gör jag nu. Jag förstår varför jag betett mig som jag gjort, och jag förstår varför andra beter sig som de gör. Antagligen gör jag inte det imorgon. Men just nu gör jag det. Borde kanske satsa på ett yrke inom psykologin. Iallafall för en kväll. Det vore något!

Lite om dagen nudå. Jag steg upp klockan 12 och hoppade i duschen. Åt lite av mammas mat och sedan bar det av till församlingshemmet för att öva till lucia. Som sagt, jag ska vara tärna. Jag kan väl säga att jag mer än en gång kände mig både full i skratt och helt jävla dum i huvudet. Jag kan inte jämföras på samma dag som de andra där iallafall. Förhoppningsvis går det bra ändå. Hoppas kan man alltid. Ca klockan halv 5 åkte vi iväg mot Storstaden. Vi gick in till HM en sväng först och sedan åt vi på den redan nämnda fancy restaurangen. När vi var klara där gick vi till MacDonalds eftersom det var det enda stället som var öppet. Dumt nog. Där åt vi lite till. När vi kom till biografen köpte jag popcorn som jag sedan åt. Slutsats: dagen har gått ut på mat. Quantum of Solace var riktigt bra! Bond är ju extremt cool. Och han ser inte så illa ut heller! Nu tänker jag gå och förbereda mig inför morgondagens kalas. I sängen.

Godnatt!