shades of grey
Grå är en tråkig färg.
Min värld är grå idag.
Grå och snorig.
Men förkylningen börjar ge med sig nu,
kanske gör det gråa det också.
Godnatt.
Min värld är grå idag.
Grå och snorig.
Men förkylningen börjar ge med sig nu,
kanske gör det gråa det också.
Godnatt.
how do ya feel tonight?
Slutade med biologipluggandet när boken började gunga och det kändes som om jag skulle brinna upp.
Klagade lite på snoret en stund och sen googlade jag lite finska högtider tillsammans med Bryan Adams.
Nu blir det duschen. Kommer nog inte uträtta några storheter idag heller.
Klagade lite på snoret en stund och sen googlade jag lite finska högtider tillsammans med Bryan Adams.
Nu blir det duschen. Kommer nog inte uträtta några storheter idag heller.
helgens händelser
Är verkligen inte många. Har lyckats dra på mig feber såhär i slutet av maj (hänvisar till C's lista) och skyller det på Bryan Adams och att mina handskar inte förstod att de måste komma med mig på cykeltur genom Berlin när det blåser och är allmänt jobbigt väder. Sådär söndagen till ära har jag typ 120 sidor biologi att läsa genom och lite finska högtider att sammanställa fakta om till morgondagens föredrag. Det blir kul. Som jag ser fram emot det.
Är det inte lördag snart?
Är det inte lördag snart?
BERLIN 1
Tänkte ta det ordentligt. Så att jag inte glömmer nåt.
Efter många om och men blev vår länge efterlängtade Berlinresa av. Många dagar hann räknas, runt 250 stycken ungefär, innan vi kom oss iväg. Den 17-20 maj åkte alltså jag och 21 stycken andra elever och 3 lärare till Tyskland. Vi hann med mycket under resan, varav aktiviteter i sängar inte var en av dem. Nu menar jag sovandet, inget annat. Förstås.
Morgonen den 17:e åkte vi iväg från gymnasiegården. 05.30 stod tio redan trötta ungdomar och 20 resväskor redo för bussen som skulle ta oss till Helsingfors Vanda flygplats. Bussresan var lång. Sömnen fick vi glömma, eftersom någon fick för sig att det är lämpligt att spela Rammstein på hög volym klockan sju på morgonen. Vi diskuterade vettiga saker, precis som man kan vänta sig när klockan är före sex på morgonen.
Väl framme i Vanda började min flygplansskräck ge sig till känna. Som tur är var jag inte enda, det fanns många i gänget som inte ens flugit förut. Min otur började redan här med att mannen i tullen grävde ur min handväska eftersom det tydligen såg ut som att jag hade sprängämnen där eller nåt. Sedan la han inte ens tillbaka grejerna i väskan. Blä på honom. Inne i terminalen åt vi en supergod ceasarsallad med räkor.
Kan ärligt påstå att jag inte minns så mycket från flygresan, endel har jag förträngt den eller också hände det faktiskt inte så mycket. Plötsligt var vi iallafall framme i Berlin, sjuka öron, bagage och allt. Det var rätt häftigt att se Berlin uppifrån, det är seriöst en stor stad! Sen att vi flög över sånadär områden där vartannat hus har pool och ser sådär allmänt fancy ut var inte dåligt det heller.
När vi satt i bussen påväg till hotellet fick vi uppleva Berlins rush hour traffic.
Herregud vilka mängder bilar, alltså.
Såhär nöjda / övertrötta var vi då vi kom till Berlin.
Hotel Bernhard var ett litet mysigt familjeställe där man skulle vara tyst klockan 10. Det följdes inte precis. Vi kom dit efter 12 alla kvällar. Hoppsan.
Här började stressen. Efter lite förhandling gav lärarna oss en kvart att "fräsha upp oss", (pojkarna tyckte att 5 minuter räckte, medan vi flickor helst skulle ha velat ha en timme) innan vi skulle ut och äta och sen se Checkpoint Charlie och Mauermuseum.
Tydligen är det inte så lätt att hitta på Berlins gator, även om vi hade en med oss som bott där i ett års tid. Det blev en del vandrande innan vi hittade till restaurangen. Vi gick iallafall förbi rosa rör, rosa telefoner och grejer som stack upp ur marken mitt på trottoaren. Stället vi kom till var verkligen mysigt, de tyngde in hela gänget i ett ganska litet rum också. När vi skulle beställa mat tog typ 22/25 samma mat, wienerschnitzel, medan bara några få vågade pröva på berlinska specialiteter såsom bratwurst och något annat i stil med schwarararlaschfel. Omväxling förnöjer vetni!
Vid Checkpoint Charlie och Mauermuseum fann vi historier om lyckade och mindre lyckade flyktförsök från Öst- till Västberlin under murtiden. Folk tog verkligen till brutala lösningar, och nästa dag fick vi se hur hård övervakning det faktiskt var vid muren. Det läskigaste med det var hur kort tid sedan det faktiskt var som muren delade Berlin - den föll bara några år före jag föddes!
Här har vi en bevarad bit av muren. Precis som det mesta annat i Berlin med grafitti på. Vi gjorde en lek av det hela: hitta en yta som inte är täckt av grafitti. Inte det lättaste!
Sofie och Maria vid US Army Checkpoint. "You are leaving the American sector".
Inne på Mauermuseum var det strängt fotoförbud, av någon anledning. Där inne kunde man iallafall bla köpa bitar av muren, vilket var häftigt tills vi såg priserna. Efter museibesöket tyckte vi att eftersom vi redan var så trötta kunde vi lika gärna stanna ute en stund till, så då gick vi till riksdagshuset och skulle åka upp i kupolen.
Här har vi riksdagshuset. Framifrån. Folktomt och bra tyckte vi.
..Det var det inte. Det är tydligen här festen är i Berlin om kvällarna. Observera de två killarna som tydligen ville vara med på bild!
Precis då vi skulle gå vidare kom en massa Polizei-bilar på rad utanför riksdagshuset. Vi undrade vem i all världen som varit kriminell, men det visade sig (när en av de sju biljoner polisbilarna stannat ungefär bredvid oss och några grönklädda gubbar hoppat ut för att se till att ingen fick för sig att försöka nåt) att Palestinas president var på besök! Han behövde tydligen hela Tysklands poliskår för att våga sig in i Berlin. Det var så häftigt att jag glömde att ta foton.
Sedan gick vi till Brandenburger Tor. Under den, för att vara exakt.
Berlin by night.
Efter att ha sett allt detta hoppade vi på U-bahn (eller s-bahn?) och åkte tillbaka till Bundesplatz och vårt hotell.
Det var dag 1. Resten av dagarna kommer nån annan gång!
Efter många om och men blev vår länge efterlängtade Berlinresa av. Många dagar hann räknas, runt 250 stycken ungefär, innan vi kom oss iväg. Den 17-20 maj åkte alltså jag och 21 stycken andra elever och 3 lärare till Tyskland. Vi hann med mycket under resan, varav aktiviteter i sängar inte var en av dem. Nu menar jag sovandet, inget annat. Förstås.
Morgonen den 17:e åkte vi iväg från gymnasiegården. 05.30 stod tio redan trötta ungdomar och 20 resväskor redo för bussen som skulle ta oss till Helsingfors Vanda flygplats. Bussresan var lång. Sömnen fick vi glömma, eftersom någon fick för sig att det är lämpligt att spela Rammstein på hög volym klockan sju på morgonen. Vi diskuterade vettiga saker, precis som man kan vänta sig när klockan är före sex på morgonen.
Väl framme i Vanda började min flygplansskräck ge sig till känna. Som tur är var jag inte enda, det fanns många i gänget som inte ens flugit förut. Min otur började redan här med att mannen i tullen grävde ur min handväska eftersom det tydligen såg ut som att jag hade sprängämnen där eller nåt. Sedan la han inte ens tillbaka grejerna i väskan. Blä på honom. Inne i terminalen åt vi en supergod ceasarsallad med räkor.
Kan ärligt påstå att jag inte minns så mycket från flygresan, endel har jag förträngt den eller också hände det faktiskt inte så mycket. Plötsligt var vi iallafall framme i Berlin, sjuka öron, bagage och allt. Det var rätt häftigt att se Berlin uppifrån, det är seriöst en stor stad! Sen att vi flög över sånadär områden där vartannat hus har pool och ser sådär allmänt fancy ut var inte dåligt det heller.
När vi satt i bussen påväg till hotellet fick vi uppleva Berlins rush hour traffic.
Herregud vilka mängder bilar, alltså.
Såhär nöjda / övertrötta var vi då vi kom till Berlin.
Hotel Bernhard var ett litet mysigt familjeställe där man skulle vara tyst klockan 10. Det följdes inte precis. Vi kom dit efter 12 alla kvällar. Hoppsan.
Här började stressen. Efter lite förhandling gav lärarna oss en kvart att "fräsha upp oss", (pojkarna tyckte att 5 minuter räckte, medan vi flickor helst skulle ha velat ha en timme) innan vi skulle ut och äta och sen se Checkpoint Charlie och Mauermuseum.
Tydligen är det inte så lätt att hitta på Berlins gator, även om vi hade en med oss som bott där i ett års tid. Det blev en del vandrande innan vi hittade till restaurangen. Vi gick iallafall förbi rosa rör, rosa telefoner och grejer som stack upp ur marken mitt på trottoaren. Stället vi kom till var verkligen mysigt, de tyngde in hela gänget i ett ganska litet rum också. När vi skulle beställa mat tog typ 22/25 samma mat, wienerschnitzel, medan bara några få vågade pröva på berlinska specialiteter såsom bratwurst och något annat i stil med schwarararlaschfel. Omväxling förnöjer vetni!
Vid Checkpoint Charlie och Mauermuseum fann vi historier om lyckade och mindre lyckade flyktförsök från Öst- till Västberlin under murtiden. Folk tog verkligen till brutala lösningar, och nästa dag fick vi se hur hård övervakning det faktiskt var vid muren. Det läskigaste med det var hur kort tid sedan det faktiskt var som muren delade Berlin - den föll bara några år före jag föddes!
Här har vi en bevarad bit av muren. Precis som det mesta annat i Berlin med grafitti på. Vi gjorde en lek av det hela: hitta en yta som inte är täckt av grafitti. Inte det lättaste!
Sofie och Maria vid US Army Checkpoint. "You are leaving the American sector".
Inne på Mauermuseum var det strängt fotoförbud, av någon anledning. Där inne kunde man iallafall bla köpa bitar av muren, vilket var häftigt tills vi såg priserna. Efter museibesöket tyckte vi att eftersom vi redan var så trötta kunde vi lika gärna stanna ute en stund till, så då gick vi till riksdagshuset och skulle åka upp i kupolen.
Här har vi riksdagshuset. Framifrån. Folktomt och bra tyckte vi.
..Det var det inte. Det är tydligen här festen är i Berlin om kvällarna. Observera de två killarna som tydligen ville vara med på bild!
Precis då vi skulle gå vidare kom en massa Polizei-bilar på rad utanför riksdagshuset. Vi undrade vem i all världen som varit kriminell, men det visade sig (när en av de sju biljoner polisbilarna stannat ungefär bredvid oss och några grönklädda gubbar hoppat ut för att se till att ingen fick för sig att försöka nåt) att Palestinas president var på besök! Han behövde tydligen hela Tysklands poliskår för att våga sig in i Berlin. Det var så häftigt att jag glömde att ta foton.
Sedan gick vi till Brandenburger Tor. Under den, för att vara exakt.
Berlin by night.
Efter att ha sett allt detta hoppade vi på U-bahn (eller s-bahn?) och åkte tillbaka till Bundesplatz och vårt hotell.
Det var dag 1. Resten av dagarna kommer nån annan gång!
Bryan Adams @ Ratina, Tampere 26.5.-10
Igår var tjejorna och jag till Tammerfors på konsert. Vi skulle se Bryan Adams, enligt mig en av legenderna inom musik med låtar som Everything I Do och Heaven (18 'til I die, Summer of '69, Please Forgive Me, All For Love, Straight from the Heart, Cuts Like a Knife... kunde hålla på hur länge som helst egentligen). Lyssnade sönder hans musik för några år sen, och att se honom live var verkligen häftigt. Överdriver inte när jag säger att det nog var en av höjdpunkterna hittills i mitt liv. Det skadade ju heller inte att vi stod nästan längst fram. Regnade gjorde det lite hela tiden, men det gjorde inget. Han drog till med en cover på Tina Turners I can't stand the rain, och då kändes det genast bättre. Sedan slutade det regna, så för att citera honom: "Look, it worked!". Han menade också att regnet påminde honom om Canada och "Well, as you can see, summer came!", och till publikens jubel: "I've never seen so much plastic since... I don't know when". Det var sant, hälften av publiken hoppade upp och ner i regnrockar. Kan ha sett vackert ut.
The Giant Leap var förband. Fattar inte hur vi hade missat det, men här är de iallafall. Han har fiiina armar.
Och sen kom han.
Jepp, det är han! One night love affair, öppningslåten.
Här med gitarristen Keith Scott, som verkligen var grym han med.
Bara för att jag är grymt stolt över bilden. 18 'til I die.
Run to You, tror jag. Kanske.
Inte världens skarpaste bild, kanske. Men här sjunger han Straight from the Heart. Akustiskt.
Lite som dethär:
http://www.youtube.com/watch?v=-ebtjgK8NNU
Mäktigt, med andra ord.
Kanske inte världens bästa bilder, men världens bästa konsert. Detta gör jag definitivt om ifall jag får chansen!
A night to remember - straight from the heart.
The Giant Leap var förband. Fattar inte hur vi hade missat det, men här är de iallafall. Han har fiiina armar.
Och sen kom han.
Jepp, det är han! One night love affair, öppningslåten.
Här med gitarristen Keith Scott, som verkligen var grym han med.
Bara för att jag är grymt stolt över bilden. 18 'til I die.
Run to You, tror jag. Kanske.
Inte världens skarpaste bild, kanske. Men här sjunger han Straight from the Heart. Akustiskt.
Lite som dethär:
http://www.youtube.com/watch?v=-ebtjgK8NNU
Mäktigt, med andra ord.
Kanske inte världens bästa bilder, men världens bästa konsert. Detta gör jag definitivt om ifall jag får chansen!
A night to remember - straight from the heart.
back to basics
Hallåja! Är hemma igen efter en überrolig Berlinresa med klassen. Kändes lite som att man inte sovit alls när vi kom hem där ettiden i torsdags, så det är då vad jag gjort hela helgen. Såå skönt att sova i egen säng!
Tog inte så många bilder själv i Berlin eftersom Maria hade med sig systemkameran, och den är ju så mycket roligare! De jag har kommer kanske upp senare.
Dagens fundering:
Vem tror på allvar att ungar orkar läsa på 4 prov, skriva bokrecension på finska, göra grupparbeten och dessutom hinna åka på BA-konsert, mitt i sommaren? Galna är de allihopa.
Back to trigonometrin.
Tog inte så många bilder själv i Berlin eftersom Maria hade med sig systemkameran, och den är ju så mycket roligare! De jag har kommer kanske upp senare.
Dagens fundering:
Vem tror på allvar att ungar orkar läsa på 4 prov, skriva bokrecension på finska, göra grupparbeten och dessutom hinna åka på BA-konsert, mitt i sommaren? Galna är de allihopa.
Back to trigonometrin.
it's kinda funny how life can change
Uuuh. Detta har varit en lång dag. Skola - stan - Soffsans. Nu blir det jag + säng = sant.
Har suttit och hört på Blue såhär på nattkvisten. Aaaw :D nostalginivån är hög här.
Har suttit och hört på Blue såhär på nattkvisten. Aaaw :D nostalginivån är hög här.
this is the life
Idag fyller P myndig. Detta borde egentligen firas med champagne någonstans, men i brist på krogar och pga att det är morsdags-söndag så kör vi nästa helg istället. Vi skålade faktiskt med pommac igår hos S. Det får duga.
Dagen har ägnats åt mammafirande och mat på Berny's i Replot. Sedan bar det av till farmors och farfars för ännu mera mat. Däremellan har jag suttit och suckat i sällskap av hälsoläraboken. Inte framgångsrikt.
Ska titta lite Friends innan sängen. Morgondagen inleds med dubbeltimme finska och studenthörförståelse. I min värld något av det värsta som finns.
Dagen har ägnats åt mammafirande och mat på Berny's i Replot. Sedan bar det av till farmors och farfars för ännu mera mat. Däremellan har jag suttit och suckat i sällskap av hälsoläraboken. Inte framgångsrikt.
Ska titta lite Friends innan sängen. Morgondagen inleds med dubbeltimme finska och studenthörförståelse. I min värld något av det värsta som finns.
sunday rainyday
Halåååja.
Har hunnit med mycket redan idag. M kom och väckte mig klockan 12 imorse (hoppsan..). När hon sprungit iväg hem såg jag att Glee tydligen har säsongspremiär ikväll klockan 19.00 på TV4. Det tycker man ju att de kunde ha gjort mer reklam för, annars skulle jag ha missat det totalt. Dumma TV4.
Nu kaffe och engelskaläxa.
Har hunnit med mycket redan idag. M kom och väckte mig klockan 12 imorse (hoppsan..). När hon sprungit iväg hem såg jag att Glee tydligen har säsongspremiär ikväll klockan 19.00 på TV4. Det tycker man ju att de kunde ha gjort mer reklam för, annars skulle jag ha missat det totalt. Dumma TV4.
Nu kaffe och engelskaläxa.
